Att vara barnvakt till min lillebror är bland det roligaste som finns tycker jag, men bara de två första dagarna. Efter det bråkar vi hela tiden och är trötta på varandra. Nu har jag varit barnvakt till honom i fem dagar och vi bara bråkar hela tiden. Han är 9 så han har en egen vilja och vi är nästan lika envisa båda två (jag är liiiite värre) så allt tar så mycket längre tid än vad det skulle behöva. Att bestämma vad vi ska äta kan ta flera timmar och att bestämma vad vi ska göra? Det slutar med att vi sitter i varsitt hörn och surar x)

Därför tycker jag att det ska bli lite skönt att mamma och hennes kille kommer hem imorgon, men samtidigt vill jag inte att de ska komma hem. För några månader sen bråkade jag med min låtsaspappa vilket resulterade i att jag packade mina väskor och min kompis och goda fé Sara kom och hämtade mig. Jag skrev ett brev till mamma innan jag åkte där jag förklarade att jag inte kunde leva sådär längre. Att leva i ett hus där jag mår dåligt, att bo med någon jag avskyr, jag har gjort det förut och jag tänker inte försätta mig i den situationen igen. Jag förklarade att jag har mått så sjukt dåligt, att jag har varit livrädd för jag har tappat viljan att leva, jag har inte känt att jag är värd att leva längre. Jag lämnade brevet på köksbordet och sa lite snabbt att jag åker till Sara och sen åkte jag. Dramatiskt as fuck och när jag tänker tillbaka på det känns det som att det är något jag har sett i en dålig svensk film, inte något som jag har gått igenom själv. Efter det bråket så slets gamla minnen upp, saker jag har förträngt, känslor av övergivenhet och att inte känna sig trygg och sånt jag trodde jag hade kommit över efter pappas destruktiva förhållande han hade från att jag var 8 till att jag var 16 men nu kom allt upp till ytan igen. Det var när pappa hade det förhållandet som jag började må dåligt och se ner på mig själv, jag ville inte nödvändigtvis dö men jag försökte ta livet av mig redan när jag var 8 för att komma ur situationen. Efter många år hos skolkuratorer så hade jag börjat gå vidare från det men nu när allt slets upp igen kom de gamla tankebanorna tillbaka och jag var det åttaåriga hjälplösa lilla barnet igen. 

Mamma smsade samma natt att hon ville att jag skulle komma hem dagen efter, och att det här är mitt hem fast jag är skriven hos min pappa i Stockholm. Hon förstår inte att jag aldrig har känt mig hemma här, och inte hos pappa heller. Jag åkte i alla fall hem och ångrade det innan jag ens var framme. Varje gång jag är hemma nu sitter jag i mitt rum och undviker att träffa min låtsaspappa, jag avskyr honom så mycket att jag inte ens kan förklara. 

Back to the subject: på grund av det jag berättade nu så vill jag inte att de ska komma hem men de måste komma hem ändå för jag ska snart flytta till Östersund så jag behöver mamma så vi kan planera och jag kan bestämma vad jag ska packa och det kan jag inte göra medan min bror hänger efter mig som en svans och distraherar. 

I dag har Christoffer varit hos sin farmor ett tag så jag har fått vara lite ifred men han kom nyss hem och vi har redan bråkat igen, inte helt otippat. Nu måste jag avsluta för jag ska tydligen upp till gården och hjälpa Christoffers farmor att släppa ut två tjurar sååå vi hörs :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    WOW. It´s been a while haha. Förlåt, jag har ingen ursäkt men jag har bestämt mig för att prova igen och istället för att göra en ny blogg så vill jag ha kvar denna med alla minnen, dålig grammatik och deppiga inlägg haha.    Hej, jag he...

I fredags träffade jag en kurator på ungdomsmottagningen för andra gången och fick göra ett test som skulle visa om det fanns någon risk att jag har depression eller inte. Eftersom jag nyss flyttat var jag positivt inställd till allt och kände att de...

Senast jag skrev ett inlägg här så hade jag precis sagt upp mitt rum i korridoren, och nu har jag flyttat! Nu bor jag i en stuga typ, ett avlångt hus med tre eller fyra självständiga lägenheter i. Jag flyttade in i Måndags och det är nu Onsdag kväll ...

Jag sa upp lägenheten idag, jag var väldigt nervös när jag skulle in dit och så men det gick hur bra som helst och jag kände mig väldigt vuxen sen haha. Efteråt handlade jag och medan jag väntade på bussen bestämde jag mig för att försöka ringa till ...

För det första: varför heter det sjusovare? För det andra: Jag vaknade klockan 12.57 hahah yikes. Jag trodde absolut inte att jag skulle sova såååå länge, nästan 10 timmar blev det :O Nu ska jag duscha och ge mig iväg in till stan och säga upp min ...