Ligger här och hyperventlierar. Jag försökte sova för en timme sen men jag kan inte sluta tänka, och ALLA tankar skommer samtidigt så jag kan liksom inte få fram en klar tanke utan allt irrar runt överallt i mitt huvud och jag blir helt galen! Vet inte varför det är så men har värsta ångesten för skolan imorgon och så trött som jag är. Det är knappt att Justins musik kan lugna mig, var tvungen att lyssna på hans äldsta album för att kunna andas och inte skaka så mycket.

Det är förresten as jobbigt att vara i närheten av någon man gillar en hel helg när man inte har någon aning alls om vad den personen tycker om en. Våra blickar möttes x antal gånger och fastnade, och vi log mot varandra och så men jag har ingen aning varför han tittade på mig så mycket som han gjorde. Och det är jobbigt att försöka vara som alla andra vill. Jag strejkar från uppgiften "storasyster" ett tag nu, orkar inte med att vara storesyrra åt min brorsa OCH min låtsaslillesyrra, jag vågar knappt säga åt henne för hon är inte van att någon säger emot henne. Men idag när vi skulle gå hem från stallet och båda satte sig ner i snön så märkte jag att man ska vara bestämd, precis som med en hund hehe, jag bara " Men kom nu." och fortsatte gå, då följde båda efter xD

Nu har låtsaslillesyrran, henens mamma och min pappa åkt hem till stockholm men jag är kvar här som vanligt. Hatar att säga hejdå, men idag klarade jag det utan att gråta! Grät inte förrän jag kom innanför dörren efter att dom hade åkt, ungefär 30 sekunder längre än vad jag brukar kunna hålla mig.. Varför ska allting vara så jobbigt!? Och det värsta är att mina problem är minimala jämfört med ungefär 85% av jordens befolknings problem och ändå klagar jag, jag borde vara tacksam för att jag lever, men eftersom att jag bara skapar problem och sårar folk skulle det vara bättre om jag inte gjorde det..

Jag ska försöka sova nu, Med Justin on top ;) xD

Godnatt allihopa!